Svar:

Enligt sjuklönelagen ska den anställde styrka sin sjukfrånvaro med ett läkarintyg från och med den åttonde sjukdagen. För att den anställde ska ha rätt till sjuklön från och med den åttonde dagen i sjuklöneperioden måste den anställde alltså lämna ett intyg från en läkare som omfattar dag åtta (sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan) och tiden därefter.

Arbetsgivaren kan dock kräva läkarintyg från första sjukdagen eller för en tidigare dag än åttonde dagen i en pågående sjukperiod, om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan exempelvis vara:

• ett direkt kontrollbehov till exempel vid upprepade korta sjukdomsfall under begränsad tid.
• att ge en arbetsgivare större möjligheter att fastställa ett eventuellt rehabiliteringsbehov.
• misstanke om att den anställde har missbruksproblem och behöver hjälp för att ta sig ur detta problem.
• att den anställde ofta anmäler sig sjuk på en viss veckodag.
• att det inte framkommit någon rimlig förklaring till sjukskrivningsmönstret.

För att en anställd ska tvingas uppvisa förstadagsintyg måste arbetsgivaren begära att ett sådant ska lämnas. Denna begäran ska vara skriftlig och kan gälla både pågående sjukperioder och framtida. Begäran får dock inte gälla för längre tid än ett år.

Har den anställde godtagbara skäl till varför inget läkarintyg har lämnats är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön. Med godtagbara skäl menas till exempel att den anställde trots försök inte har kunnat få tid hos en läkare i rätt tid eller att det med hänsyn till sjukdomsförloppets speciella karaktär har funnits fysiska hinder att ta sig till en läkare.

Om en anställd utan godtagbart skäl inte lämnar läkarintyg behöver arbetsgivaren inte betala ut sjuklön för den del av perioden som det saknas läkarintyg för.

Om arbetsgivaren följer ett kollektivavtal och detta finns reglerat i avtalet så gäller reglerna i avtalet. Hängavtal har också samma juridiska innebörd.